Nu tog det stopp.

Japp Jamie blev knäckt tillsist. Sitter hemma hos mamma nu, hon kom och hämtade mig. Det blev lite för mycket för att jag skulle vara själv. Man grubblar mindre i sällskap, så nu sitter jag här. Kommer vara hemma från jobbet imorgon och meddela chefen att jag mår för dåligt för att gå till jobbet på någon dag. Då kanske hon fattar att det är viktigt att detta löser sig. Det ser inte bra ut enligt arbetsmiljölagen om deras anställda mår psykiskt dåligt för att de inte tar tag i saken.
Jag känner det att jag kan kämpa med detta och få en lösning utan att jag behöver plåga mig med att gå till jobbet. Kommer bara må sämre av att vara i kokerskans närhet. Stannar jag hemma tröttar jag inte ut mig med att tassa på tå och vara livrädd hela tiden. Då kan jag förhoppningsvis kämpa lite hårdare med att få en lösning, eller att få en chef att lösa det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0